3 mil god natt

I fredags var det då dags – det sista passet innan vilan inför BAMM. Jag hade bestämt mig för att ta ut mig rejält och åkte till Grosvadsskogen, Finspång. Klockan åtta på kvällen startade jag i 15 kilometers spåret. Vätskesystemet laddat med maxims electrolyte-blandning, en tub citrongel och en energybar a'la mango/hallon.

Första varvet avverkade jag utan större svårigheter med en bekväm hastighet runt 6-7 min/km. Jag påbörjade ett nytt varv och det fortsatte bra även följande mil. Men sen, efter 25 avklarade kilometer ville inte kroppen vara med längre. Jag blev brutalt illamående och förstod verkligen inte varför, konditionsmässigt hade det ju känts bra hittills. Misstanke om att de sliskiga energiprodukterna på något vänster framkallat reaktionen väcktes snabbt. Är varken särskilt van eller kunnig när det kommer till denna typ av näringsintag.

Vidare. Jag kunde inget annat göra än att stanna upp och börja gå. För att försäkra mig om att det inte var astman som spökade tog jag även en dos Ventolin. Illamåendet höll i sig och jag gick uppåt 10-15 minuter innan jag kände mig någorlunda som människa igen. Det var kolsvart, klockan var framåt elva och allt kändes förjävligt. Vad fan höll jag på med?

4 kilometer kvar. Jag bet ihop och började likt ett skadeskjutet djur halvspringa hemåt. Försökte "glömma bort" att magen ville kasta upp allt jag stoppat ner i den. Till slut kom jag också hem. Då var det ryggläge 20 minuter, RENT vatten, varm dusch och dubbla täcken. God natt.

Idag, lördag mår jag bra igen och har inlett kolhydrattömning vilket gör mig hungrig som ett djur! Har ätit mer kött, sallad och ägg än jag trodde var möjligt och ska försöka hålla mig utan kolhydrater en dag till, för att sedan fylla på kolhydratförråden resterande dagar innan loppet. Om detta mixtrande med kroppen gör någon nytta, får vi se. Om jag kommer spy på allting efter 25 km uppe på fjället, ja, det hoppas jag vi slipper se.



/Mathias

Materialmän. Paddling. Pitch Black

Semestern slut. Var är vi och Var var vi?

Materialmän
Idag hade micke och jag materialdag med allt vad det innebär. Genomgång av packlista, utrustning och kompletterande inköp. Vi sneglade även på Sup'Air-tältet vi köpte av någon tjomme på Blocket för ett par månader sen. Det låg där vi lämnade det.

På Intersport inhandlades energikakor och grejer till förbannelse. Eller åtminstone till två dagar på fjället. Per person: 6st energidryck, 8st energybars, 4st energygel, 1st recoverybar samt frysttorkad lunch, middag och frukost a'la Blå Band. Expedition meal: Medelhavspasta med kyckling till lunch, Oxkött med rödvinssky och grönsaker till middag, Äpple-Kanelgröt till frukost. Lyx i kubik!

Om det inte vore för den trevliga kassörskan som gav oss rabatt, hade denna energisoppa kostat skjortan. Eller vänta, det gjorde det ändå. Men som vi alltid sagt, det man saknar i fysik får man komplettera i utrustning.


Även LIM 50 resp. LIM 100 sovsäck från Haglöfs inköpt.

Paddling
När jag borde tränat som allra mest åkte jag istället ut i Stockholms skärgård i goda vänners lag för att paddla kajak. Första gången för mig och kanske inte den mest optimala BAMM-träningen men förbaskat kul + att jag fick testa att min nyinköpta Sonykamera DSC-TX5 klarade vatten och så vidare.




Kameran med nätta 128 gram följer självklart med upp på fjället.

Pitch Black

Innan paddlingen var jag ute för att testa min nya pannlampa från Silva i Grosvadsskogen. En pjäs med 3 relativt starka diodrar. Jag gav mig ut strax innan tio och möttes av en kolsvart skog där lampan fick göra nytta from scratch. Det var något nästintill andligt över att vara omsluten av tystnaden, mörkret och att endast se ett fåtal meter framåt. Full koncentration på andningen och nästa fotnedslag. Trots smärre förvirring om var jag egentligen var så lyckades jag genomföra 2 mil skön löpning Pitch Black. Rekommenderas starkt.



Imorgon ska undertecknad göra en sista ordentlig genomkörare innan 6 dagars-vilan.
8 dagar kvar - BAMM 2010.

/Mathias

10 mila: Hell yeah!

Var ikväll och bevittnade starten av den fantastiska 10mila-orienteringen i Finspång. Ett riktigt häftigt skådespel med alla pannlampor och den laddade tävlingsspänningen i luften. Adrenalinet i kroppen ville ut även i mig.

Varför Team Nollkoll inte var med, ja... det är det där med orienteringskunskap och sådär. Men sugen blev jag och 10mila i Botkyrka 2011 är onekligen lockande! Måste bara köpa pannlampa.. ;)





Hoppas BAMM-kollegorna i Team Rockrunners får sig en angenäm utmaning i mörkret och att Grosvadsskogen behandlar er väl. Kör hårt!

/Mathias

Två mil non stop

Idag hade jag bestämt mig för att tänja och testa mina gränser. Tidigare hade jag egentligen aldrig sprungit mer än drygt en mil i sträck (bortser från BAMM där man "tvingas" gå bitvis). Så jag satte upp ett mål på att avverka två mil utan att stanna och gå. Orimligt? Inget är omöjligt för Team Nollkoll. :)

Jag begav mig till Finspång och Grosvadsskogen där jag hade ett favoritspår på 10 km sedan tidigare. Vädret var behagligt för en söndagspromenad, möjligen lite för varmt för löpning. Terrängen var mestadels bra, ganska mjukt och lerigt underlag vilket mina benhinnor tackade för. Vissa sträckor var dock brutalt uppkörda av skogsmaskiner och där sjönk jag som mest ned ett par decimeter i lera. Coolt.

Hur gick det då?

Kl. 11:10 gick startskottet och prick 13:10 gick jag i mål, riktigt skönt trött i kroppen. Första varvet bara någon minut snabbare än det andra, vilket ger en snitthastighet på cirkus 10km/h. För att klara ansträngningen hade jag vattensystemet i ryggsäcken laddat med 1,5 liter energidryck från vår vän i armén. Tack! Jag gav även lite peptalk och spontana applåder till mig själv på vägen, de som mot all förmodan såg mig i den tomma skogen måste fått sig ett gott skratt. Jag bjuder på det. :)

Allt som allt, ett riktigt skönt pass!
Gav en liten försmak av utmaningen i BAMM50.

/Mathias